Polyestervadd

Polyestervadden är den vanligaste typen av vadd. Vaddar används som ett mjukt komfortskikt närmast tyget i bäddmadrassen. Vaddens uppgift är dels att vara mjuk och följsam för att madrassen skall kännas komfortabel och ge ett bra mikroklimat (god luftgenomströmning närmast kroppen), dels lyfter vadden upp yttertextilen och ger därigenom madrassen ett fylligt och tilltalande utseende.

Polyestervadden består av polyesterfiber som kardas och läggs upp i lager till önskad ytvikt. Man anger alltid vaddens ytvikt i gr/m² - generellt kan sägas att vaddens tjocklek är ungefär 1 cm per 100 gr/m² ytvikt. Polyestervadden fixeras för att hålla ihop. Idag används för madrassändamål nästan uteslutande så kallad termisk fixering vilket innebär att man i vadden blandar in en polyesterfiber vilken har ett ytterhölje med lägre smältpunkt än övriga fibrer. Vid uppvärmning av vadden smälter dessa fibrers ytskikt och fixeras till de övriga fibrerna i vadden. Fördelen med denna process är att man får en vadd som består av 100 % polyester och slipper att blanda in lim eller andra kemikalier, detta innebär också att vadden kan smältas ner och utgöra råmaterial för ny polyester , det vill säga att den är fullt ut återvinningsbar.

Polyesterfibern består av Monoetylenglykol (MEG) och Pure tetraphakacid (PTA) vilka är  petroleumbaserade kemikalier som framställs genom att man ”krackar” råolja först till nafta och därefter till etylen vilket är ursprunget för MEG och PTA.

Man erhåller vid denna process polyester i form av granulat (små kulor), dessa pressas och spinns sedan till fiber med en bestämd vikt samt kapas på önskad längd. De fibrer som används till madrassvaddar har normalt en stapellängd av 50 till 70 mm. Man anger fibrers grovlek genom deras vikt per 10 000 löpmeter (kallas Decitex, dtex.) De fibrer som används för madrassvaddar är normalt mellan 6 och 18 dtex. – det vill säga att 10 000 löpmeter av en 6 dtex. fiber väger 6 gram !
Ett mänskligt hårstrå är i jämförelse många gånger så grovt.

För att vadden skall bli volumiös och samtidigt ha en god återhämtning vid belastning görs en krusning av fibern. Det finns två typer av krusning, dels mekanisk krusning vilket ger en fiber som ser ut som tänderna på en såg (denna fiber ger en god bärighet), dels kemiskt krusad fiber vilket ger en fiber som har ett spiralformat tvärsnitt (denna fiber ger en volumiös vadd). För användning i madrasser är det normalt att man mixar dessa två typer av fibrer för att erhålla både volym och bärighet.

Ytterligare en egenskap man bör känna till hos polyesterfibern är dess tvärsnitt. Det finns både solida fibrer och fibrer med hål i. Hålfibrer har fördelen att man får en ännu bättre luftgenomsläpplighet och därigenom ett bättre mikroklimat.

Polyestervadden kännetecknas av ett den har en mycket god luftgenomsläpplighet.

Vidare tar den inte upp fukt utan transporterar vätskan vidare, detta gör att man får ett bra mikroklimat och känner sig torr när man har en polyestervadd nära kroppen. Polyestervadd är allergineutral vilket innebär att madrasser med stoppning av polyesterfibrer lämpar sig väl för människor med allergiska problem.

Polyestervadden kan även komprimeras varvid man får en kompaktare kärna som kan vara ett alternativ till polyeter eller latex i bäddmadrasser. Fördelarna är de som angivits ovan, nackdelarna är att man får en större sättning i komprimerade plattor av polyesterfiber än i motsvarande plattor i polyeter eller latex.
I barnmadrasser lämpar sig dessa kärnor i komprimerad polyesterfiber mycket väl då man enkelt kan skölja av dem i duschen när barnet har kissat i madrassen.